Vill vara någons drog
I eftermiddag ska jag på ett möte om något jag inte har ord för.
Har ingen jäkla aning hur jag ska kommunicera medan dom kommer fråga och peta på och trampa runt i mitt trauma. Jag har haft så mycket annat i huvudet den senaste tiden att det här har sluppit mellan fingrarna. Som vatten. Det är fortfarande blött när det runnit bort, men det är ändå inte där.
Det har bara satt ett märke, som jag kanske inte tänker på hela tiden men om jag tittar på det blir jag påmind. Om någon rör vid det känner jag plötsligt det blöta.
 
*
 
Polyamorös. Bisexuell. Öppna relationer. Flersam. Pansexuell. Queer.
vad fan vet jag.
Jag har alltid älskat att ha flera människor runt mig.
Älskar kärleken.
Älskar romantiken.
Kär i att vara kär.
 
Jag vet inte hur jag ska bete mig utan det. Och jag tror att det är så inprogrammerat i mig att hitta och leta och söka efter det konstant, så fort jag blir singel, att jag knappt hinner känna efter vad jag egentligen vill. Jag tror att jag vill vara med någon, jag tror jag vill vara nära någon, jag tror jag vill känna kärlek.
Men tro är inte samma som att veta. Och jag blev precis singel.
Och det är nog inte någon ny jag egentligen vill vara nära.
Men nog är inte heller samma sak som att veta.
 
Jag vill ha uppmärksamhet. Bekräftelse. Jag vill ha trygghet.
Det vet jag.
 
Jag vill att någon ska älska mig. Att någon ska se på mig som att jag är deras ljus.
Deras drog. Men beroenden är negativa. Därför kallas dom beroenden.
Eller?
 
Vad vet jag ens?
 
M

❤️❤️❤️

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress