Lesbiska filmer och otrohet

Såg precis "Elena Undone", en film som i kort handlar om en tjej som är otrogen mot sin man med en annan tjej och det var tamigfan droppen. När ska det börja finnas samkönade relationer i filmer som a) inte är fokus på att dom är av samma kön, och b) inte innehåller otrohet? Elena Undone, Lianna, The Kids Are All right, Room in Rome och Imagine me & you är bara några få exempel på det när det förekommer, och helt ärligt, så stort utbud av tjejfilmer finns det faktiskt inte och när typ 95% är otrohet och porr så blir en jävligt trött tillslut.
 
Jag kräver faktiskt inte särskilt mycket, jag vill bara se filmer som inte fokuserar på vilket kön karaktärerna dejtar och att det inte ska innehålla så jävla mycket otrohet.
 
Problemet med otrohetsbiten är att det, enligt mig, glamorifierar att vara otrogen något enormt. Samt ger det en liten "Det är okej om du är en tjej och är otrogen med en tjej"-vibe. I filmer där karaktären i fråga är otrogen med någon av motsatt kön, rider dessa sällan i solnedgången tillsammans och lever lyckliga i alla sina dagar, där är det ganska klart att otrohet inte är moraliskt okej eller accepterat. MEN när det gäller en kvinna som är otrogen med en kvinna då är det fritt fram att förstå att "det är sann kärlek" och att DÅ är det okej.
 
Jag vet inte, det här blev ett väldigt udda inlägg och absolut inte genomtänkt, men jag fick verkligen nog.
 
 

Mansplaining

För 40 minuter sedan la instagramkontot kvinnohat upp en text gällande "Mansplaining" (man-explaining), vilket i kort handlar om när en som kvinna bemöts av män som ska förklara, gärna lite förenklande, för en hur en ska göra något en redan, uppenbarligen, kan och varken behöver, eller vill ha, råd. Det finns en rad exempel på detta när jag själv bemötts av det:
 
1. Diskuterade penetrationssex med några vänner, en man kom och förklarade hur det "känns" för kvinnor. För det har han ju såklart sådan extrem stor erfarenhet av med sin icke-existerande fitta.
 
2. Nästintill alla redovisningar jag har haft när jag gick i skolan har en man, kille, pojke, rått mig att inte "prata så gällt" eller blir så "hysterisk" (läs: upprörd) när jag tar upp ett problem.
 
3. På ett av mina tidigare jobb, där jag jobbade som receptionist och hade i ca ett halvår, där en man bad mig boka in ett möte åt honom, men var tvungen att visa på datorn hur jag skulle göra (fast jag bokat in x antal möten varje dag under detta halvår) och tillade: "Det är ju lite knepigt för dig, lilla gumman".
 
Varken jag, eller kvinnohat, säger att alla män gör det här, men det förekommer rätt så jäkla ofta.
 
I vilket fall som helst, så när jag läste i kommentarsfältet under kvinnohats inlägg möttes jag av en rätt så stor förvåning över att många kvinnor inte verkade känna igen sig alls, dom hade aldrig blivit bemötta på detta sätt av män. Och självklart blev jag alldeles överlycklig för deras skull, för mansplaining är jäkligt förnedrande och förminskande, men jag undrar bara: Var i helvete bor dessa kvinnor någonstans? I Narnia? Eller var? För jag vill hemskt gärna flytta dit där det patriarkala samhället inte styr.
 
Och nej jag kan inte "bara umgås med killar som inte gör så", för mina vänner som är män gör inte det, dom som behandlar mig så möter jag på klubben, jobbet, stan. Jag kan inte undvika det för i så fall måste jag låsa in mig själv i mitt rum.
 
Och jag vill mycket hellre leva mitt liv och kämpa för min rätt att vara utan att bli förminskad till en 5åring som inte kan någonting varje gång jag tar mig för något.
 

Ny header!

Don't worry, den är bara tillfällig och jag vet att den inte är lika "badass" som min tidigare, men jag kände för en förändring. Ska ordna till en ordentlig när jag får mer tid.
 
Ska även börja blogga mer igen, wohoo.
 
 
Bisous!<3
//Andréa

Ett år med min älskade

Den 6 mars firade jag och min älskade ett år tillsammans. Johanna du är verkligen den mest fantastiska människan jag någonsin har träffat och du lyser upp min värld bara genom att existera. Du får mig att tro på mig, världen, och på kärleken. Och trots att ett helt år har jag gått är jag precis lika kär i dig som när vi träffades. 

Johanna skämde även bort mig något enormt i torsdags. Hon berättade ingenting om vad vi skulle göra, bara visade vart jag skulle köra med bilen. Så när vi var framme hade hon bokat en naprapatbehandling åt mig (vilket var helt fantastiskt för jag har så mycket muskelspänningar att det inte är klokt), och när jag kom hem hade hon ordnat bubbelbad med tända ljus, vin och jordgubbar, och som att det inte var nog hade hon byggt upp ett kuddpalats i vardagsrummet! (Där vi spenderade x antal nätter sedan för helt ärligt, vem vill gå tillbaka till en tråkig säng efter det liksom). 

Hade en helt fantastisk dag. Och justja vi bytte presenter också, och båda hade kommit på idén att ge graverade armband haha! På det hon fick av mig står det "I love you like a penguin" (vi brukar säga det till varandra då pingviner bara har en partner livet ut), och på det jag fick av henne: "you are the best thing, that ever happened to me" (utdrag från en av våra låtar). 

Jag älskar dig så ofantligt mycket. 




Bisous!
/Andréa 



Rape jokes are not funny

 
Smink closeup:
 
 
Firade ett år med min älskade igår, inlägg om det hela och hur fantastisk dagen var kommer senare! :)

Bisous!<3
//Andréa
 

Mistress of the Dark

 
 
 
Bisous!<3
//Andréa
 
 
 

Houseparty med Gudrun Schyman

Ikväll var jag på "houseparty" där Gudrun Schyman föreläste. Fangirlade och dog nästan av systraskapets fantastiska gemenskap. Samt att en inte kan säga Gudrun utan att säga Gud. Sådetså.
 
 

Face of the day osv

 
 
 
 
 
 
 

Mitt dyraste inköp någonsin.

Jag tillhör en av dom som alltid har drivit med och skrattat åt när vänner och bekanta köper ETT klädesplagg eller ETT par skor för över 1000 kronor. Har alltid tyckt att det är sjukt onödiga pengar och visst jag älskar också kläder men det dyraste plagget jag äger kostade 800 och det har jag fortfarande pengaångest för idag trots att det var två år sedan jag köpte det. Till saken hör att jag för bara några minuter sedan klickade hem dessa:
 
Unif Salem Boots
 
 
 
 
 
 
För 1226 kronor. + Kanske tull, såg på tullverkets hemsida att det inte blir någon tull under 1300 meeeeen, det är så sjukt nära den summan så är lite orolig.
 
Jag har både ångest, för hej nu ska jag leva på 800 kr i en månad (fick precis lön ju hallå Andréa vad gör du), och studsar runt av lycka. För who can blame me liksom? Ser ni höjden? Ser ni platån? Ser ni skosnörena? SER NI HUR JÄVLA FANTASTISKA DOM ÄR OCH OM 2-4 VECKOR HAR JAG DOM I MINA HÄNDER.
 
Så detta är väl min ursäkt till alla ni som fått stå ut med att jag retat er för era dyra inköp.
Jag förstår nu.
 
Bisous!<3
//Andréa

ALLOUT

Satan i flatan här flög statistiken i höjden, över 300 läsare på en dag.
En tackar och bockar och niger och lyfter på hatten etc etc! 
 
Tänker ta detta ypperliga tillfälle till att uppmärksamma allout.org som är en organisation som för kampen mot hbtq-fobi världen över med namninsamlingar. Här är bland annat en med detta budskap gentemot OS: 

No country has a perfect human rights record - but please don't award future Olympics to cities with laws designed to discriminate or attack the dignity of the individual, in violation of Principle 6 and the Olympic Philosophy.

  • Overhaul the application process and make sure host cities do not have discriminatory laws, including anti-gay laws.
  • Get selected host cities to agree not to introduce new discriminatory laws if they win the Games.
  • Consider submissions from human rights organisations a vital part of the application process.
https://www.allout.org/en/actions/change-the-rules
 

Det tar bara en minut för dig att skriva in din mejladress och kanske ett litet meddelande, och på så sätt kan ditt namn hjälpa så oerhört många så snälla skriv upp dig!
 
Ingen ska behöva lida för att vara den hen är!
 
Bisous!<3
//Andréa
 

Hur du våldtar din flickvän.

Idag hittade jag en hemsida, som inte ens jag i min cyniskhet och misstro till samhället kunde drömma om kunde existera, understandingrelationships.com Av Corey Wayne. Denna sida målas ut som att vara en "Enlightened self help" och Corey Wayne har även skrivit en bok som heter "How to be a 3% man" som i kort handlar om hur du, som man, får kvinnor att göra som du vill.  
 
Det som upprör mig allra mest av detta är (inte att sidans header sexualiserar kvinnor som in i helvete) dock  att sidan i sig har artiklar med namn så som "Successfully Deflowering Your Virgin Girlfriend" och varför inte
"3 ways to seduce women".
 
 
 
 
Så, om vi tar och kikar på artikeln jag personligen har döpt om till "Hur du våldtar din flickvän":
 
 
 
 
"How to successfully seduce your virgin girlfriend by overcoming her resistance to sex" Inleder Corey Wayne och min första tanke är genast att om någon någonsin säger att vi inte lever i en våldtäktskultur ska jag visa just den meningen för henom. "The idea is not to give up at the first sign of resistance" fortsätter Wayne några rader längre ner och igen tänker jag samma tanke som tidigare. "All women have a natural fear of being forced to things sexually with a man before they are ready" Ja du Wayne, kvinnor är ju lite konstiga på det sättet att vi är rädda för att bli TVINGADE att göra något vi inte vill.
 
Om ni fortsätter att läsa märker ni att det inte blir bättre efter detta,snarare tvärtom, men det jag vill visa och förklara är att just på grund av artiklar som dessa, med självutnämnda "life coaches", fortsätter den våldtäktskultur vi faktiskt lever i idag.  Med ideal som dessa och folk som målar ut detta som "helt okej att göra" påverkar  vi inte bara folks handlingar, att våldtäkt anses vara okej, utan även präglar vi vad kvinnor ska acceptera och kvinnors lägre värde.
 
Dom som nu kommer säga att detta inte är våldtäkt, då kvinnorna i Coreys exempel går med på det tillslut, tänker jag endast säga detta:
TJATSEX = VÅLDTÄKT
 
Over and out
Bisous!<3
//Andréa

Den jävla undangömda skammen

Ibland blir jag så jävla lack på mig själv. Har för tillfället lunchrast på jobbet och tänkte därför passa på att kika lite på facebook. Jag scrollar neråt min feed och så dyker det upp en bild på ett par, två tjejer, som kysser varandra, och genast kommer en blixtsnabb tanke "ser någon vad jag tittar på kommer någon tro att jag är inne på något annat, icke jobb-vänligt, än facebook?". Och jag blir så arg över att den tanken kommer. Skulle jag, skulle någon, tänka så om det var ett heterosexuellt par som tog en pussbild? Nej det tror jag faktiskt inte.
För någonstans i mitt undermedvetna är jag fortfarande så präglad utav samhällets bild av att två tjejer är "sexigt" och "hör väl mest hemma i porrens värld" och är därför inte "jobb-vänligt".
 
Och jag blir så frustrerad och känner mig så hjälplös för jag vet inte hur jag ska bli av med detta,
vet att det antagligen kommer försvinna mer och mer med tiden men önskar så mycket att det gick att vifta med en trollstav och ta bort igen.
 
Denna jävla undangömda skam som etsat sig fast i min hjärna.

I'm in wonderland.

Dagens outfit eller något.
 
 

I don't care

Dålig på det här med att blogga. Jag har köpt ett nytt halsband, från ebay, fick hem det idag. wohoo.
 
 
Älska chokers-halsband. Så himla fint. Aja. Spenderar min tid med att vara med flickan min, planera queeraktivistiska planer och demonstrera och protestera mot orättvisor. Woopwoop liksom, bloggen hamnar tyvärr lite bakom allt det. Är tyvärr inte lika viktigt i mitt liv just nu som andra saker.
Fint att se dock att några få själar står ut och fortfarande kikar in här då och då.
Jag uppskattar er något enormt.
 
Bisous!<3
//Andréa
 
 
 

Mitt 2013 i bilder

Januari:
 
Jag inledde 2013 med alldeles för många cigaretter och allt för många hemgångar i gryningsljuset på allt för vingliga fötter i allt för höga skor. Svart läppstift var min drog och jag torkade håret med mormors gamla hårtork.
 
 
 
 
Och mitt i allt kaos träffade jag Johanna den 14 januari på gayklubben KG och plötsligt vände nästan precis allt på en gång.
 
Februari:
 
Jag rullade håret i mängder, tränade och dansade, gick på alla hjärtans dag-dejt och gav bort en giftig present med ett gulligt budskap, klubbade med Johanna och gick på dejter, kramades med min katt Susis och bästa vännen Alice, gick på 20årsfest med temat "beach" och var en sjöjungfru samt tog dom första pussbilderna med johanna i en fotoautomat.
 
 
 
 
 
 
 
 
Mars:
 
Mars inleddes med att rören i mammas och min källare gick sönder och det var bajs överallt. Sedan så hade jag Stjärnsyster kväll, jag skrev musik som fick min inbox på tumblr att bli knökfull, gick på demonstration mot REVA, spelade gura och sjöng på stadens gator och torg, åkte till turkiet med mamma,OOOOCH JAG OCH JOHANNA BLEV OFFICIELLT ETT PAR WOHOOO.
 
 
 
 
 
 
 
 
April:
 
Firade påsk med familj och FLICKVÄN, gick runway för Toni&Guy, gick på Lana Del Reys konsert och dog av lycka när jag fick prata med förbandet som spelade in ett meddelande från mig till Lana på sina telefoner, rökte barabarabara vogue, träffade en följare när jag var ute och spelade och insåg genast hur kort jag faktiskt är, fyllde 20, träffade Håkan Hellström samt fick hans autograf, började jobba på 3, tog fina bilder med miN FLICKVÄN och skrev en låt till/om Alice.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maj:
 
Var på jobbets (3s) 10årsjubileum, träffade Bilbo för första gången (ALLDELES NYFÖDD OCH GOSIG), började använda peruker som satan, gick på GubbHEN och gick på demonstration mot sexismen och patriarkatet.
 
 
 
 
 
Juni:
 
Johanna tog studenten, jag gaddade mig för andra gången och blev grönhårig.
 
 
 
 
 
Juli:
 
Jag åkte ÄNTLIGEN iväg till mitt älskade Berlin, i sällskap av Saga under dom två veckorna och Johanna under 5 dagar. Jag gaddade mig för tredje gången, drack öl i mängder, kysstes i mängder, pratade politik i mängder, satt på hustak i mängder, och jag älskade hela juli.
 
 
 
 
 
 
 
 
Augusti:
 
Pride tog över Stockholm och Bilbo blev äntligen min!
 
 
 
 
 
September:
 
Blev svarthårig, och jag och Johanna firade 6 månader. Hon tog mig till Gröna lund, jag köpte biljetter till Paris.
 
 
 
 
Oktober:
 
Jag blev mer och mer smink-intresserad och så åkte vi till Paris.
 
 
 
 
November:
 
Smink och familjefoton. That's all.
 
 
 
 
 
December:
 
Gaddade mig igeeeeeen och så kom det snö för några dagar.
 
 
 
 
 
Nyårslöften för detta året, 2014:
Jag ska aldrig någonsin mer låta NÅGON trampa på mig och mina känslor. Jag tänker stå upp för mig själv och vägra ta skit från folk som tror dom har någon jävla rätt att säga något om mitt liv. Och jag ska sluta låta folk som skadat mig så sjukt mycket, både psykiskt och fysiskt, trampa på mig as well.
Ta ingen skit! Som Grynet sa.
 
Har ni några nyårslöften?
 
Bisous!<3
//Andréa