Här är jag igen.
Tillbaka på bloggen, tillbaka som singel, tillbaka i sorgen.

 

*

 

Men allt är inte skit. Jag har börjat en utbildning jag tror på riktigt kan vara rätt för mig.

Webbkommunikatör och sociala medier.

Om två år kanske jag har mitt på det torra, och vem vet vad jag kommer möta och uppleva under dom två åren? Jag försöker hålla huvudet högt och förbereda mig på allt som kommer ske.

Inte fastna i beroenden igen.

Inte i alkoholen.

Människorna.

 

Eller cigaretterna - är faktiskt snart 4 veckor rökfri.

 

*

 

Jag vill inget hellre än att sjunka ner i sorgen, men för första gången i mitt liv förstår jag att jag inte kan göra det den här gången. Livet måste få gå vidare, om jag vill bli något.

Om jag vill komma vidare med mitt liv.

Sorg kan inte få ta det största utrymmet längre.

 

Jag måste klara det här.