Det gör så fruktansvärt ont i mig att se människor som stolt visar upp sitt stöd för samtycke och feminism och allas lika värde när just dessa människor har förnekat allt vad samtycke, feminism, och allas lika värde är, i sina handlingar mot mig. Jag förstår inte hur en kan skrika ut att samtycke ska vara självklart utan att titta på sig själv och fatta vad i helvete en har gjort mot andra.

 

Samtidigt så kanske dessa människor först nu har fått upp ögonen för det hela, och inte förstår vad dom gjorde för några år sedan.

 

Sedan kan en även diskutera att jag borde, om jag nu känner så här, konfrontera personerna i fråga,

men jag är så jävla rädd att dom kommer förminska min upplevelse och hävda att jag minns fel.

Att det inte alls var så,

att jag visst ville,

att jag sa ju faktiskt ja tillslut.
Och då kommer jag stå där och känna mig så liten, som en jävla idiot som är överkänslig,

som överdriver.

 

Men jag väntar fortfarande på ett fucking jävla förlåt.